Rektor Pelle har ordet

Stocksund 2011-04-26

Gymnasieskolans största utmaning inför läsåret 2011/12 ligger i att fasa in skolan i den nya gymnasiereformen, Gy11.
Regeringen har mot bakgrund av att 20-25% av Sveriges ungdomar inte fullföljer sin gymnasieutbildning beslutat att strama upp gymnasieskolan. Man avser att i högre grad skilja på yrkesutbildning och studieförberedande utbildning samt minska valfriheten för den enskilde eleven och för skolorna, man vill helt enkelt likrikta gymnasieskolan mer.

Då utbildningarna på Marina läroverket skiljer sig mot de nationella programmen behövde vi ansöka om att få bedriva sk särskilda varianter av både Marinbiologiutbildningen och Marinteknikutbildningarna. Våra myndigheter har insett värdet i att ha kvar utbildningar som både leder till vidare studier och mot en yrkeskarriär vilket innebär att vi fått tillstånd att fortsätta med dessa utbildningar utan större förändringar i innehåll och upplägg. Vi har nu ett spännande utvecklingsarbete framför oss på skolan. Vi har många goda kontakter inom det marina området och jag ser här en spännande process som öppnar upp för nya arbetsmetoder.

• Marinbiologiutbildningen kommer att ha två sk utgångar; Marinbiolog som leder mot vidare studier inom naturvetenskap och teknik och Vattenbruk som leder mot fortsatt arbete inom kunskapsområdet tex miljövård, naturguidning, miljöturism mm
• Marinteknikutbildningen och Marinsystemteknikutbildningen blir en utbildning som kommer att heta Marinteknik. Inom utbildningen väljer man sen den inriktning man är intresserad av; Service och reparation eller El och elektronik.
• Ledarskapsprogrammet kommer att vara ett nationellt samhällsvetenskapsprogram med inriktning beteendevetenskap. Utbildningen kommer i stora att drag se ut och vara upplagd på samma sätt som idag.

Alla våra utbildningar ger grundläggande högskolebehörighet för den som vill ha det.

I vår strävan att utveckla mer praktiska utgångar kring vattenbruk har skolan i samarbete med naturskyddsföreningen Stockholms län sökt bidrag för och gör en investering i en båtbottentvätt som under våren kommer att anläggas i Stocksund hamn. Båtbottentvätten kommer att användas i ett vattenvårdsprojekt, eleverna kommer både att göra miljömätningar och lära sig att sköta tvätten. Här är vi med och skapar framtida arbeten inom miljöteknikområdet i vår skärgård. För mig känns det extra bra att gå från prat till resultat då det gäller miljöarbete i Stockholms skärgård.

Inför kommande läsår ser vi över skolans seglingar och kommer från och med hösten att lägga om seglingsrutt och hamnstopp. Det gäller att ”bygga” seglingarna utifrån många olika parametrar: ekonomi, väderförhållanden, studieplaner, studiebesök, start och stopphamnar, bra och billiga transporter, lämplig längd på seglingarna, personalfrågor och miljöaspekten. Helheten blir en kompromiss där säkerhetsfrågan alltid kommer i första hand och är okompromissbar men de andra parametrarna måste också vägas in. Skolledningen har dagarna besökt Liverpool som kommer att bli en ”byteshamn” på vår seglingsrutt i framtiden. Vi har besökt och skapat goda kontakter med Liverpool North Academy. Tanken är att våra elever som kommer dit skall följa en vanlig skoldag i en ganska annorlunda skola.

Oavsett rutt är seglingarna alltid en helt unik upplevelse för våra ungdomar!

Jag är uppenbarligen inte ensam om att ogilla skolministerns begränsningar av skolor som erbjuder spännande utbildningar eller att man vill skilja så starkt på yrkesprogram och högskoleförberedande program. Det är ju något som även eleverna i åk 9 år har visat genom sina gymnasieval i år då de i stor utsträckning valt bort yrkesprogrammen.

Vad jag däremot är nöjd med i Gy11 är att fokus i skolan riktas mot kunskap, betyg och bedömning. Att få fler betygssteg är något som jag tror att de flesta som jobbar i skolan är nöjda med, det kommer att skapa mer rättvisa.
Jag är också nöjd med att skolverksamheten nu får fokus mot studier och att gymnasieskolans kurser förtydligas.

Efter det preliminära valet ser vi att ansökningarna till skolan sjunkit en del. Vi tror att detta beror på en minskad ungdomsgrupp och ett ökat antal skolor men vi tror också att den oro och förvirring som den nya gymnasiereformen skapat när det gäller tex grundläggande högskolebehörighet är en bidragande orsak. För vår skolas del innebär detta att intagningspoängen inte ser ut att bli lika höga som tidigare vilket vi välkomnar då den viktigaste förutsättningen för att lyckas i gymnasieskolan är att man kommer in på den skola man vill och på en utbildning man verkligen är intresserad av – betygen är inte den avgörande faktorn för hur man kommer att trivas och lyckas i skolan.


Per Lindberg
Rektor